Vad är jag
klockan halv två
under en filt av månsken
och med väntan efter någon
som inte kommer?
Alla rutiner,
alla timmar
är guld
och jag la en förmögenhet på dig.
Tiden går så långsamt
när jag är rädd
för män på gatan
för mörket och för dig.
Rädd för de som tänker
på min figur;
på mina lår och mage
och spottar-
Som att det är deras ensak
att hata mig.
De borde veta
att jag inte är guld värd
men att min tid är.
Ingen kan äga mig,
naturen är i mig
och det är min rätt
att slåss för gröna vidder
och tusen vita blommor.
Det är min rätt
att vara själv
emot dig.