16 augusti 2013

Jag dricker kaffe nu
Har klippt mig, färgat om
Lyssnar knappt på samma musik
Du kommer upp igen
(Och jag lyssnar på Säkert! igen)
minns änderna och hur nervös jag var
Och hur du skämtsamt ropade
Och mina otaliga rodnader
Men det är inte sant
Din saknad är inte bestämd
Och dina fingrar stryker en annan ryggrad nu
Finns ingen anledning till varför
Var jag den enda?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar