Kanten grusas sönder
ett oändligt knaster
av tv-apparater som inte stängts av
Jag lutar mig över havet
och väntar på vingar
som kan föra mig till vårt lovade land
där människor sover om dagen
och skriver på natten
Där duvorna pickar upp
alldaglighet
Ett fönster vid gatan
moln näst intill
Jag frigör mig och viskar
"Jag vill inte dö"
Sjukhussängen med banden
står tomt i ett rum
som rasslar av människodrömmar
här togs flera liv
tusentals unga
Hon svalde sin tunga
Han dog i hopp
Jag vilar på britsen med tårar
Sköterskans händer
och nålen av silver
Ett sista andetag,
sedan blir jag lugn
En visa om nya gravstenar sjungs
Och jag, jag somnar om
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar