25 mars 2012

25 mars, 2013

Morgonteater

Skymningsdroppar
och bussus
mina fingrar är
tunga
speciellt om morgonen
Filten krälar
över mig
som döden
Det är tidigt
trist
och gyllene

24 mars, 2012

Charlie


Har det gått ett år
eller en evighet
En sekund?
Kommer du någonsin glömma mig
Charlie
Bor jag i dig nu
som du bor i mig
Charlie

Ditt namn står
över världen
helt i tusch
Och jag tror att det är ödet
Charlie
som skrev,
inte vi
Charlie

Om jag reser nu
ska jag resa till dig
till din strand
Eller ska vi i evigheter dela text
Charlie

Bör jag
dö i ovisshet
om ditt ansikte
Charlie?

24 mars 2012

23 mars, 2012

Ska du göra det ska du göra det ordentligt


Hennes mattebok är full av bilder. Siffror skrämmer henne lite; de är redan färdiga. Hon vill inte ha ett facit till hands, aldrig någonsin. Ingenting ska vara färdigt när hon börjar! Istället ritar hon. Alltid blyertsstreck, alltid överallt. Helst ska de spridas över hela världen. Kiss my name. Hon vill bli känd för bilder, inte för siffror. För hon vill bli känd. Hon vill nå ut till människor och ge dem någonting de kanske inte kan skapa eller förklara själva. Hon vill vara de hon ser upp till idag.
Det finns ett ord på hennes vägg. Snubbeltråd. Det finns där, inte för att skapa en snubbeltråd, utan för att påminna henne om att akta sig för dem. Nu börjar det.
Dadumdadumdadum t t s s t t s s t t s s. Snöflinga.

23 mars 2012

23 mars, 2012

Alice the unicorn


Born
back in the days
when trees were black and
white
With hands of the devil
and one single horn
She was Alice
Alice the unicorn

Mercury
in her veins
and pain in the tears that
slowly falls
from eyes of silver
She was lonely
Lonely as one can be

As the sun goes to bed
and the moon is once again
arisen
The fall opened up
to a world
below
She claims her throne
'cos she's Alice
Alice the unicorn






20 mars 2012

20 mars, 2012

De är så vanliga och
hon är så arg
Moln vältrar sig över det blåa
asfalten luktar varmt
Ångvält ångvält
Sparka igång mig
För nu är det vår

19 mars 2012

19 mars, 2012

Min dom


Vitarna är väggare än förut
Steg steg steg
och ett hamrande slag mot öppningen
Jag sover under parketten
Jag andas tungt
Iskyla kryper in genom gluggen
Lyfter täcket över mig
Säger godnatt älskling
Stjärnstoft bakom regnmoln
Stadigt väntar jag på min dom
Som ska falla
som yxan mot trädet
Händer av sammet
Håret gjort av aska
Väntar på domen
Vi ska alla falla

13 mars 2012

13 mars, 2012.

Ett hus med ett rum med en säng med en dröm

Kanten grusas sönder
ett oändligt knaster
av tv-apparater som inte stängts av
Jag lutar mig över havet
och väntar på vingar
som kan föra mig till vårt lovade land
där människor sover om dagen
och skriver på natten
Där duvorna pickar upp
alldaglighet
Ett fönster vid gatan
moln näst intill
Jag frigör mig och viskar
"Jag vill inte dö"

Sjukhussängen med banden
står tomt i ett rum
som rasslar av människodrömmar
här togs flera liv
tusentals unga
Hon svalde sin tunga
Han dog i hopp
Jag vilar på britsen med tårar
Sköterskans händer
och nålen av silver
Ett sista andetag,
sedan blir jag lugn
En visa om nya gravstenar sjungs
Och jag, jag somnar om


13 mars, 2012.

Blod droppar från mina händer
från andra våningen till snön
Musiken krossar kvarterets fönster
Boken väger tungt
och jag drömmer mig bort
bipolär och forever alone
En vecka blir ett år
skaver upp gamla sår
biter på naglarna, droppar stearin
Här har du ditt liv
Kanske är jag borderline
antagligen paranoid
Om jag dör aged twenty
vet ni vem som drev mig dit